Analysera ett chefsbudskap utifrån Jag-tillstånd (Förra blogginlägget)
Kalle är mellanchef och har fått i uppgift att kommunicera ut information om det nya IT-system som företaget köpt in och Kalle misstänker att detta inte kommer mottas med öppna armar och därför vill Kalle vara extra tydlig med vad som gäller.
Kalle vill att alla typer av missförstånd ska undvikas och han vill istället uppnå total samsyn och lugn i gruppen, men han är rädd för att det ska bli missförstånd och skapa oro i leden, det gillar han inte.
Kalle samlar mod till sig, sammankallar gruppen och tar i från tårna, enligt honom själv ..
- Ni ska från och med nu använda följande system och de som inte fyller i detta system kommer inte ta del av den lönerevision som kommer senare under året
.. Skönt nu är det gjort, tänker Kalle och hoppas att gruppen mottog detta på ett bra sätt, hoppas allt lugnar ned sig och återgår till den normala lunken som han gillar och är bekväm med, tänker han medan han vrider och vänder sig i sängen när han försöker somna på kvällen.
Analys 1: Från vilket Jag-tillstånd tror vi att Kalle kommunicerar med sina ord?
Kontrollerande förälder finner jag ganska troligt att han använder sig av, ord som ska och piska – morot fraser som ”de som inte fyller i kommer inte ta del av lönerevisionen” signalerar Kontrollerande förälder.
Vad tänker ni som läser?
Analys 2: Från vilket Jag-tillstånd tror vi att Kalle kommunicerar med sitt tonfall?
Nu hör vi ju inte det, men om jag utifrån fria fantasier analyserar tonfallet, så har Kalle ett klagande tonfall, nästan som att han är rädd, jag fantiserar att han agerar på någon annans order, någon som han kanske i sin tur uppfattat som en Kontrollerande förälder, kan det möjligen vara så att Kalle egentligen agerar utifrån sitt Anpassade Barn?
Kalle kanske inte själv fattat beslutet om det nya systemet och heller fått eller inte skaffat sig chansen att ta till sig budskapet och gjort det till sitt, därför är troligen tonfallet utifrån ett Anpassat Barn.
Vad tänker ni som läser?
Analys 3: Från vilket Jag-tillstånd tror vi att Kalle kommunicerar med sitt kroppsspråk?
Återigen får jag använda fantasin och om jag analyserar även kroppsspråket med fantasins hjälp, så tänker jag att Kalle ser väldigt liten ut när han kommunicerar, nästan som ett barn i en för stor kostym, han ser rädd och ängslig ut.
Han kommunicerar troligen utifrån sitt Anpassade Barn.
Vad tänker ni som läser?
Vad uppfattade personalen? – Meningen du kommunicerat märker du i responsen du får
Vad har personalen uppfattat av budskapet, det är egentligen det mest intressanta.
Det som jag fantiserar att merparten av personalen uppfattade var att det faktum att det egentligen var chefens chef som talade igenom den närmsta chefen och att de två inte var sampratade och kongruenta, därför kunde inte den närmsta chefen vara kongruent och samstämmig i sitt budskap.
Detta tror jag ledde till att personalen blev trotsiga Anpassade Barn, som valde att agera på andra sätt än det som företaget ville, de såg troligen budskapet som ännu ett budskap som inte är genomtänkt och förankrat.
Vad tänker ni som läser?
Vad hade hänt om?
- Vad hade hänt om chefens chef och chefen hade varit sampratade?
- Vad hade hänt om de hade kommunicerat utifrån sina Vuxen Jag-tillstånd och berätta om varför denna förändring behöver ske?
- Vad hade hänt om personalen hade fått komma med synpunkter och resonerat tillsammans med cheferna och vara i sina Vuxen Jag-tillstånd?,
- Hade det förändrat dynamiken och kommunikationen kopplat till detta system?
Vilken typ av dialog är vanligast på din arbetsplats?
Vad tar du med dig från denna berättelse?